åh oj oj åoj...

Hejhej.

Åh, herregud... som ni fick veta i tidigare inlägg (Tandis.) så tappade jag bort min gympapåse igår. Grejen är ju den att min gympapåse råkar vara en jättefin tygpåse man fick med när man köpte en ryggsäck på gallerian La Foret i Tokyo, så ja, den var ganska speciell för mig. Dessutom hade den en dyr Adidas jacka i sig. Och en binda. Såklart ville jag ha tillbaka alla mina grejer, så idag tog jag mig ut på jakt efter gympapåsen.

PÅ JAKT EFTER GYMPAPÅSEN

Som berättat, så har jag 9:ns engelska istället för 8:ns pågrund av mitt brittiska ursprung. Detta ger mig en extra sovmorgon på fredagar då mina klasskamrater har engelska, eftersom jag inte är med på dom vanliga lektionerna. Jag tog denna extra halvtimme till att leta upp min påse. Med mina vinterjacka i blått tartanmönster och faux Burberryhalsduk tog jag mig till skolan denna kalla morgon. Min misstankar till var min gympapåse skulle kunna vara var:

1. Jenny, min gympalärare, hade tagit den och lagt den i sitt abretsrum för att kunna ge mig den nästa dag.
2. Någon av mina vänner hadea tagit för att kunna ge mig den nästa dag.
3. Någon hade lämnat in den i receptionen.

Så, jag gick självklart först till lärarrummet för att fråga någon om dom hade sett Jenny, då jag fick veta att Jenny inte skulle vara här förrän 09:40. Så jag frågade om dom sett henne med en röd gympapåse, men ingen hade sett det. Receptionen nästa. Där träffade jag en trevlig, hjälpsam person som hade nyckel för nästan alla rum i skolan, så vi kollade hela receptionen för att se om den var där, sedan letade vi upp en annan gympalärare som hjälpte mig leta igenom hela gympasalen. Men där var den inte, och mitt hopp började försvinna. Tänk om Jenny inte tagit min gympapåse? Tänk om någon snott min fina gympapåse!? (Ingen kan göra en så stor deal av en sån liten grej som jag) Iallafall, jag hade lunch samtidigt som Jenny denna dag och jag gick förväntansfullt fram till henne. Jag tyckte det verkade som att hon inte verkade ha något att säga till mig, och blev rädd att hon inte ens haft en aning om hela påse-grejen. Men när jag frågade fick jag veta att hon hade tagit min gympapåse och berättat för Lotta&Gulli (mina mentorer) men idag på morgonen när hon kom till sitt arbetsrum var den inte där längre... Hade någon brutit sig in och snott min gympapåse? Ingen förvåning där inte, någon hade ju snott mitt lås samma dag. Jag försökte hitta Lotta, för att fråga om hon möjligen tagit den. Det visade sig att hon inte började jobba förrän 14:30 (varför börjar lärare så sent?) så jag frågade Gulli på So:n om hon kunde messa Lotta och fråga om hon visste var den var. Hjälpsam som Gulli är gjorde hon detta och på slutet av letionen fick vi veta att den legat i lärarrummet hela dagen. (Där jag hade tittat först!) Men jag fick min vackra påse, och där gick jag, med näsan i vädret, med min blåa tartanmönstrade jacka och med min faux Burberryhalsduk och nu med en vacker röd påse vid sidan. Åh, det är dom små sakerna här i livet.

Om du orkade läsa igenom hela den där historien, tack. Tack för att du bryr dig, för jag bryr mig.

MOI*: Jag har lyssnat non-stop på soundtracket av Nightmare before christmas (<- en av dom bästa filmerna jag sett!) och igår såg jag den. Åh, jag längtar till Halloween, jag vill klä ut mig till pumpa!
*MOI=Mer Onödig Information

TTFN
(TaTaForNow)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0